Deadwood leather - klassiska läderjackor med en twist

Uppdaterat: 21 mar 2021

Tråd träffar Felix von Bahder och Carl Ollson på Deadwood Leather.




Hur börjar historien om Deadwood leather?

Carl: Vi träffades när vi båda jobbade extra på klädbutiken Solo för ett par år sedan. Vi hittade en lokal uppe vid Mosebacke i Stockholm och startade jeansbutik som vi drev i två år. Det var inget vi gjorde för att bli rika, snarare tvärt om, men vi ser det som lärtid. För utan den hade vi aldrig kunnat göra det vi gör idag. Det var också där vi började experimentera med skinn. Nu producerar vi skinnjackor av återanvänt läder och säljer till 80 butiker i 6 länder.

Vad är er drivkraft i det här?

Vi är i grunden inga modeskapare utan det började med att vi upplevde att det fanns ett problem som vi ville lösa. Vi ville vända upp och ner på modebranschen som den ser ut idag. Vi jobbar med tolkningar av klassiker, kanske med en tvist här och var, men framförallt försöker vi producera dem på ett sätt som känns intressant ur ett hållbarhetsperspektiv och rent allmänt. På ett sätt har vi gjort det svårt för oss själva men på ett annat sätt är det ganska befriande. Det finns inte oändligt många sätt vi kan göra det här på utan att tumma på våra principer. Då får man verkligen använda sin kreativitet för att komma runt vissa hinder.


På er hemsida nämner ni med värdeord att ni bryr er om hållbarhetsaspekten men ni berättar inte om produktionen. Är det ett medvetet val?

Våra skinnjackor och läderaccessoarer tillverkar vi i Bangkok. I sydostasien samlas nämligen stora kvantiteter av begagnat skinn från väst samt spillmaterial från industrin. Vi har just knutit till oss en väldigt bra team som kan övervaka produktionen så att den lever upp till våra ideal, både vad gäller arbetsförhållanden och kvalitet. Att ha en produktionsagent på plats som hela tiden är närvarande och kan dokumentera tror vi är viktigt. Först nu känner vi att vi kankontrollera hela processen och därför känns det som att det är i år som vi kan lansera DEADWOOD på riktigt. Nu när vi sjösätter flera olika produkttyper och knyter till oss producenter med vitt skilda kompetenser börjar det verkligen bli spännande. Vi har till exempel en produktion av bambu och hampa på gång i Nepal. Det är en superintressant fabrik som jobbar mycket med att aktivera kvinnor på landsbygden som annars har svårt att få jobb. För mig har det känts naturligt att vara tydlig med att vi har ett hållbarhetstänk för det är uppenbart att det behövs. Vi vill berätta hela historien bakom plaggen. Förhoppningsvis kan transparensen genomsyra varumärket och hållbarhetsaspekten prägla produktionen.



Vad lägger ni i definitionen hållbart?

Carl: Felix har ju pluggat hållbar utveckling medan jag har lärt mig under resans gång. Jag hade inte en tanke på att rädda världen när vi började med det här utan för mig handlade det bara om att göra snygga skinnjackor. Nu är det däremot en annan femma!

Felix: Hållbarhet som begrepp är så vansinnigt brett. Dels har vi de ekologiska aspekterna, dels de sociala. Vissa kan ifrågasätta varför vi producerar i Asien. Är det verkligen hållbart? Visst frakten är lite längre mot om vi hade producerat i Portugal men samtidigt kan vi aktivera en ekonomi som är i större behov av att aktiveras och sätta människor i arbete som är i större behov av en inkomst. Ibland måste man ge avkall på en viss aspekt av hållbarhet för att nå en annan. Man försöker göra något så bra som möjligt och följa sin inre kompass. Fokuset på hållbarhetsfrågor, eller på något slags socialt eller ekonomiskt pathos är fortfarande så marginellt i den globala modedebatten. Eller, det kanske är en betydande dela av debatten men det är fan en obetydlig del av produktionen. Jag vet inte hur många fabriker vi har haft kontakt med som inte förstår vad man pratar om när man säger att man vill göra nåt hållbart, ekologiskt och vill jobba i alternativa material i stället för bomull. De fattar inte varför. Varför vill ni det, det kommer ju kosta mer? får man som svar på sina fråga.


Är hållbar produktion idag snarare en hygienfaktor än ett säljargument?

Carl: Ja men precis. Det är viktigt för branschen i stort att det nämns och tas upp. Sen kan man ju tycka att det borde vara en självklarhet men vi är inte där ännu, långt ifrån. Genom att berätta att vi har de här värderingarna och bryr oss om det här kan vi bli opinionsbildare. För det är ju vi som varumärke som sätter agendan. Och om vi då säger att det är coolt att bry sig lite extra så kommer vi förhoppningsvis påverka några med det.



Har ni valt återförsäljare som tänker som ni kring hållbarhet?

Carl: Vi har snarare fokuserat på att få till en hållbar produktion än att hitta reko återförsäljare men när vi sitter och letar själva så blir det naturligt så. Det känns enklare för att folk som driver schyssta butiker ofta är vettiga människor att ha att göra med samtidigt som de förstår vår produkt. Vår approach är ju lite knasig och då behöver vi jobba med folk som har ett lite öppnare sinne, är vakna och vana med att ta alternativa vägar. Det blir roligare och lättare och det gillar vi!


Ni håller förhållandevis bra priser, vilket inte är helt vanligt när man är ett relativt litet, nystartat företag med en unik produktidé. Hur är det möjligt?

Felix: För att det ska gå i linje med våra principer om att sprida idéer så vill vi att våra produkter når så många som möjligt hellre än att vara för dyra och nå få. Vår råvara är relativt billig och det hjälper så klart till att hålla priserna nere. Man måste börja tänka annorlunda. Om man bara slutar gå i samma hjulspår som tidigare så kan man hitta massa roliga lösningar. Det tror jag är modevärldens största utmaning.


Hur går er designprocess till?

Carl: Vi är varken designers eller mönsterkonstruktörer utan skarvar med inspirationsbilder och MS Paint-skisser. Det kan tyckas krångligt men det är också ganska kul att bara köra. Vi sitter och rotar böcker, kollar gamla liveupptagningar med favoritband, följer Patagonias instagramflöde och allt möjligt. Vi pusslar och tänker snarare än skissar ner nåt på ett tomt vitt papper.



Vilken respons har ni fått från era kunder på att ni arbetar med återvunnet material?